Herman Pontzers bok ”Bränn” handlar om nya insikter för hur vår kaloriförbränning fungerar. Den traditionella ”Faktormetoden” för att beräkna total kaloriförukning är den de flesta av oss utgår ifrån. Kortfattat kan man beskriva den som att man utgår från sin basförbrukning (BMR) och lägger till förbrukning från fysiska aktiviteter som tex att gå, springa, etc. Forskare har undersökt energiförbrukning för en hisnande mångfald mänskliga aktiviteter och dessa mätningar fungerar som referensvärden för träningsprylar och kalkylatorer som beräknar din kaloriförbrukning. Kroppens basala energiförbrukning är en viktig faktor för att beräkna total energiförbrukningen per dag. BMR (Basic Metabolic Rate) är ett mått på hur mycket kalorier kroppen förbrukar i vila. Energiförbrukning anges ofta i MET (Metabolic Energy Turnover) och att vila har då MET 1.0, att sitta har 1.3, att stå 1.8 att idrotta 6.0 – 8.0, osv. Definitionen för 1 MET är förbrukningen 1 kcal per kg kroppsvikt per timme. Av vår totala dagliga energiförbrukning står BMR för lejonparten.
Pontzers forskning på människoapor och andra primater har ställt årtionden av vetenskaplig konsensus på ända och visar hur dramatiskt evolutionen förändrat människans metabola funktion. Pontzer har studerat Hadza folket i Tanzania som fortfarande har en livsstil som på många sätt liknar jägar-samlar folken från vårt förflutna. Som jämförelse rör sig hadzafolket ungefär lika mycket på en dag som moderna västerlänningar gör på en hel vecka, men ändå skiljer sig den totala energiförbukningen inte nämnvärt.
Tältande på savannen, lyssnande till lejonens vrål, adrenalinrush och rädsla när han inser att lejonen några hundra meter bort inte var inspärrade på ett zoo, utan strövade fritt och var på jakt efter mat. Pontzer och hans kollegor har studerat hadzafolkets dagliga rutiner och mätt deras energiförbrukning för att jämföra med vanlig moderna människor i västvärlden.
Männen i hadzafolket vandra i snitt 19000 steg om dagen på jakt efter villebråd. De jagar zebra, giraff, antilop och andra djur med pil och båge de tillverkat själva. Och det tvekar inta att driva bort en flock lejon för att lägga beslag på deras byten om deras vägar korsas. Kvinnorna samlar bär eller gräver upp stamknölar ur jorden för föda.
Forskningen på hadzafolket har radikalt förändrat dears syn på samband mellan livsstil och energiförbrukning. Vår metabolism har utformats för att vi ska överleva och fortplanta oss, inte för att garantera en snygg bikinikropp eller ens nödvändigtvis för att hålla oss friska. Vår relativt snabba metabolism leder till en benägenhet att lagra mer fett än någon annan människoapa.
”Men det är inte det enda kontra intuitiva och kontraproduktiva evolutionära arvegods som verkar djupt inne i oss, vår metabolism svarar på förändringar i fysisk aktivitet och kost på ett sätt som omintetgör våra försök att gå ner i vikt.”
Bränn, Herman Pontzer
Om vår aptit kan driva oss mot en lejonflock för att fixa frukost, vilka krafter skulle då kunna hålla oss borta från kylskåpet?
Det Pontzer har visat med sin forskning är att vår kropp anpassar sig efter nya förutsättningar. Han titta bland annat på vad som händer med deltagarna i tv-såpan ”biggest loser” och studier som gjort på utsvultna personer efter andra världskriget. Om strypning av födotillgången är hård eller långvarig kommer faktiskt våra organ att krympa. Men inte alla organ drabbas lika hårt, mjälten krymper dramatiskt. Kroppen sparar hjärnfunktionen men ger upp en del av immunförsvaret. Även reproduktionsförmågan hos människan försämras, eller upphör.
Motsvarande logik tycks gälla för metabola responser när musklerna kräver mycket större andel av energitillgången och dränerar fettreserverna. Kroppen försöker då ställa om för att komma i balans så att den totala energiförbrukningen blir ungefär som den bukar vara. Initialt ökar hungern för att intaget av föda ska matcha den ökade förbränningen, men på lång sikt görs andra förändringar i kroppen. Efter mellan tre och fem månader kommer vi att ha acklimatiserat oss till livet med det nya träningsprogrammet. Den dagliga energiförbrukningen kommer att vara nästan densamma som när vi började.
I en holländsk studie följde man män och kvinnor som aldrig tränat innan under ett års tid när de tränade för att kunna springa halvmaran. Man öka sin träningsdos från noll till att springa 40km per vecka. Deltagarna fick mer muskler och i snitt skulle deras dagliga energiförbrukning ha ökat med 390kcal enligt faktormodellen mot slutet av studien. Kvinnornas energiförbrukning visade sig bara ha ökat med 120kcal per dag och ungefär samma resultat för männen.
Pontzer kallar det ”begränsad daglig förbrukning” och menar att kroppen har en given energiförbrukning, olika för olika kroppar, men den förbränningsnivån går inte att långvarigt ändra på i större omfattning. Anledningen att vi rekommenderas att träna och hålla oss aktiva är så många andra positiva hälsoeffekter. Mer om detta i nästa inlägg.