Motion

Studier av våra nära släktingar, människoaporna, har visat att de inte alls rör sig speciellt mycket och att de inte har samma behov som oss människor av motion. Trots ett mer lättjefullt liv har de inte samma problem som vi med tendens att öka andelen kroppsfett. Herman Pontzer som studerat kaloriförbrukning hos både människor och djur har i sin forskning kommit fram till en ny modell för hur kroppen bränner kalorier.

Basal Metabolic Rate

Den rådande modellen som det funnits konsensus för i decennier går ut på att man kan utgå från sin basala förbränning, dvs den mängd kalorier man gör av med utan att stiga ur sängen på hela dagen, och så adderar man till förbrukningen man gör av med för aktiviteter. Men Pontzer har visat att kroppens förbränning av kalorier inte fungerar efter denna ”faktormetod”. Man kan inte räkna med att göra sig av med övervikt genom att börja träna. Initialt ökar kroppen förbränningen, men efter en tid har kroppen kompenserat för den ökade aktivitetsnivån och den dagliga kaloriförbrukningen är nästan tillbaka på den ursprungliga nivån.

Är motion onödigt?

Betyder det att vi inte behöver motionera? Tvärtom! Det är så mycket positiva hälsoeffekter med träning och så mycket risker med för mycket stillasittande.

En typisk man på 70 kg har kanske en basmetabolism (BMR) på 1600kcal per dag. För övriga rörelseaktiviteter under dagen kanske han förbrukar ytterligare 800 kcal, dygnsförbrukningen skulle då landa på 2400 kcal.

Så de flesta av oss har nog uppfattningen att vi genom att öka rörelseaktiviteten om dagarna kan gå ner i vikt. Genom att styrketräna 5 timmar per vecka, gå 15 tusen steg om dagen, springa 40 km i veckan, etc. kan öka vår förbränning och på så sätt gå ner i vikt.

Men Pontzers forskning har visat att kroppen anpassar sin förbränning till nya aktivitetsmönster. Inte direkt men efter några månader så har kroppen minskat kaloriförbränningen för tex immunförsvaret och omfördelat den energin att användas för rörelseaktiviteter i stället.

Motion påverkar metabolismen

Att kroppen omfördelar kalori förbränningen i kroppen är något mycket positivt och är anledningen till att vi ska röra oss regelbundet. Det som händer vid för mycket stillasittande är att immunförsvaret blir överaktivt och vi drabbas av kroniska inflammationer. Den metabola responsen på motion är myriader justeringar och anpassningar i kroppen som håller den dagliga energiförbrukningen i balans. Motionen förändrar inte nämnvärt den mängd kalorier du förbrukar per dag, men den förändrar hur kalorierna används – det är vad som är den stora skillnaden.

För människoapor är inte stillasittandet ett problem, men ett lättjefullt apliv för oss människor skulle var förödande. Vi löper mycket större risk att drabbas av kardiometabola sjukdomar som diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Människans behov av motion är säreget.

Motion påverkar allt

Nyttan med motion begränsar sig inte enbart till energianvändningen, det gör oss spänstiga och starka dessutom och hjälper till att hålla liemannen borta.

Ett intressant exempel är att män som klarar att göra mer än 10 armhävningar i sträck, löper 60 procent lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt än de som inte klarar det. En annan test är 6 minuters gångtest. Testpersonen ska gå så långt de hinner på 6 minuter. Äldre som klarar minst 365 meter på tiden löper hälften så stor risk att dö de närmaste 10 åren mot de som inte klarar 290 meter.

Pulshöjande, ansträngande aktivitet, MET 6.0 och över, har positiva effekter i hela kroppen. Aktiviteter som jogging, fotboll, innebandy, etc får blodet att forsa genom artärerna och frigör kväveoxid som håller dem öppna och flexibla. Smidiga blodkärl håller blodtrycket lågt och de har mindre risk att täppas till eller brista, vilket skulle orsaka hjärtinfarkt eller stroke.

Medelintensiva aktiviteter 3-6 MET, såsom rask gång, lätt cykling, etc är också bra. Det bidrar till att glukos förs ut i blodet och in i cellerna. Det får oss på bättre humör, minskar stress och kan till och med bota depression. Regelbunden motion bromsar den kognitiva nedgång som följer med åldrandet och håller oss skärpta längre.

Aerob träning som löpning, etc ökar blodflödet till hjärnan och frigör neurotrofiner, molekyler som främjar hjärncellernas tillväxt och hälsa.

Vi bryr oss om hälsa

I vår verksamhet är vi engagerade i allt som rör hälsa. Vi skaffar oss kunskap om hur vi ska upprätthålla och förbättra den och vi letar kontinuerligt fram produkter som kan vara till inspiration och pepp för att hålla en bra nivå på våra fysiska aktiviteter.

Vi är många som inspireras av att mäta och registrera olika data för att få bekräftelse på utförd aktivitet, eller kanske piska för att kämpa mer. Det kan vara att räkna antal steg om dagen, hur många watt man pressat ur kroppen i cykelträningen, hur långt jag tagit mig fram på vatten med kroppen som motor när jag glider framåt i min kanot från MyCanoe.

Jag tycker även det är fascinerande att mäta kroppens sammansättning av muskler och fett med en bioimpedans våg. Speciellt viktigt att hålla koll på sitt viscerala fett (bukfett) eftersom just den typen av fett har störst korrelation till fetma relaterade sjukdomar som hjärt-kärl, diabetes typ 2 och högt blodtryck.

GPS Multisportklocka R7

Det finns en hel del sportklockor att välja mellan på marknaden och priserna varierar kraftigt. Man måste ställa priset i relation till hur mycket man tänker använda klockan och hur högt ställda mål man har med sin träning.

Förutom att mäta pulsen exakt under träningspasset klarar Digilive GPS R7 att mäta sträckor exakt tack vare inbyggd GPS. Läs mer här >

En klocka för dig som gillar att träna och vill hålla dig i trim. Inbyggd GPS spårar utomhusaktiviteter med högre noggrannhet i mätningar och med klockan på armen kan du lita på dina resultat. Pulsmätning vid handleden matchar noggrannheten hos de bästa pulsbanden och du kan dessutom hålla koll på din syremättnad, SpO2.

Sätt upp dina dagliga mål för Steg, Kaloriförbränning och Distans så hjälper klockan dig att hålla koll så att du når dem. Både i klockans display och i appen får du en översiktlig sammanställning hur du ligger till för dagen jämfört med målen.

Det här är en robust och tålig träningsklocka med ljusstark och tydlig display och riktigt bra batterikapacitet. Den kan bli ditt bästa verktyg för att nå högre prestanda, längre i din träning och med dina aktiviteter, oavsett vilken nivå du befinner dig på.

GPS sportklocka

Med en GPS sportklocka runt handleden blir mätning av dina träningspass mer exakt. Vill du förbättra ditt tempo, pressa ner km tiden till nya nivåer, då behöver du en klocka som kan mäta distansen korrekt. Klockan har totalt 20 olika sportprogram för att registrera din träning av dem kan 5 använda sig av GPS spårning utomhus, löpning, cykling, promenad, trekking och trail run.

Under träningspasset ser du i klockans display hur du ligger till med puls, tid, distans och intensitet. Efter passet synkroniserar klockan träningsdata till mobilappen så du har koll på din träningskalender.

Klockan har en ny generation, energisnål Broadcom 47755 GPS-modul med dual frekvensfunktion. Jämfört med äldre GPS moduler för singel frekvens ger den ökad noggrannhet i positionering. GPS modulen drar nytta av den nya generationen GNSS (Global Navigation Satellite Systems) med satelliter som sänder två frekvenser som används för att räkna fram position.

Läs mer om vår GPS Multisport klocka

MET, ett mått för energiförbrukning

Energiförbrukning anges ofta i MET (Metabolic Energy Turnover). 1 MET definieras som förbränning av 1 kcal per kg kroppsvikt per timme, vilket ungefär motsvarar energiförbrukning i vila.

I Compendium of Physical Activety finns en sammanställning av effektförbrukning i MET för över 800 olika aktiviteter.

MET 1.0 motsvarar vila, att sitta har MET 1.3, att stå 1.8, Yoga 2.5 MET och gå 3.0. Lite mer intensiv, pulshöjande idrottande MET 6.0 till 8.0 medans vanliga hushållssysslor ligger på 2.3 – 4.0 MET. Högintensiv träning hamnar på MET 10.0 – 13.0.

Wattmätare för cykelmotionärer

Hör du också till dem som gillar att mäta dina fysiska aktiviteter. Effektmätare har drastiskt förändrat, nästintill revolutionerat, hur cyklister och tri atleter tränar och tävlar. Många aktiva, professionella atleter och cyklister vittnar om den positiva effekt som träning med effektmätare har. Det finns idag inget bättre sätt att mäta sina träningsframgångar än med en effektmätare.

Den första kommersiella effektmätaren för cykel kom redan i slutet av 80-talet och var stor, tung, komplicerad att använda och framförallt väldigt dyr. Utvecklingen av effektmätare går framåt, men än idag är de flesta effektmätarna väldigt dyra och kräver komplicerad installation och kalibrering. Fler företag har försökt sig på utmaningen att utveckla billigare och enklare lösningar för att därigenom nå ut till en bredare marknad.

Arofly – effektmätare

Arofly är en effektmätare för cykel med unik teknik, utvecklat av ett innovativt Taiwanesiskt företag. Den absoluta majoriteten av produkter för att mäta effekt med, bygger på att man mäter mekanisk påverkan på material. För cykel är det vanligtvis en anordning som känner av den kraft som uppstår i pedaler, vevarm, eller nav.

Traditionella effektmätare för cykel mäter kraft från cyklistens ben som överförs till pedal, vevarm, vevparti eller hjulnav.

Lufttryck – ett tekniskt genombrott

Att istället utnyttja förändringar i lufttryck är det unika hos Arofly. Vi lanserar nu tredje generationen av deras revolutionerande teknik. Det är ett tekniskt genombrott att med hög noggrannhet kunna mäta effekten som utvecklas av cyklisten.

Man vinner mycket med Aroflys senaste generation. Kostnaden för att även mäta effekt under träning blir väsentligt lägre än traditionella effektmätare. Det gör att Arofly öppnar en bredare marknad för att mäta träning för motionärer och nöjescyklister.

Cykel är en materialsport och många utövare är nog konservativa i sin hållning till ny teknik. Men utvecklingen går mot enklare och mer tillgänglig teknik för bredare användargrupper.

Arofly iLink och iElite har tagit tekniken ytterligare ett stort steg framåt. Tidigare generationer mätte förändringar i däckets lufttryck och med algoritm beräknades effekten ut.

Nu karar man att, med god noggrannhet, beräkna effekten med hjälp av luftmätare i cykeldatorn (iElite) eller kommunikationsenheten (iLink) till användarens cykeldator av annat fabrikat. En oerhört flexibel och enkel lösning att komma igång med för cyklister som ännu inte mäter effekten för cykelpasset.

Dela